När var och hur ska jag hitta mod att ta steget?

 
Jag har sedan dagen efter min student funderat och grubblat fram och tillbaka vad jag vill göra med mitt liv. Jag har strö jobbat på massor av olika ställen, ja allt från trädgårdsarbetare, dagisfröken, lärarvikarie, städerska till fakturahanterare och förrådstekniker. Jag böt ut det mesta av kurserna på mitt program så jag skulle kunna plugga vidare efter gymnasiet, ja jag la tom till nån. Jag har sökt högskola ett fler tal ggr kommit in på allt men aldrig börjat. Vissa skulle kalla mig feg, visst fine gör det. Jag kan själv tycka att jag är så förbannat feg ibland. Önskar att någon sparkade mig i rumpan och sa: Skärp dig, och gör det! Men det fungerar inte så i 22 års ålder. Det finns ingen som kan sparka mig i rumpan och bestämma att jag ska göra något om jag själv inte vill, vilket kanske är bra om man tänker efter lite. Jag avundas lite alla som verkligen har en dröm de brinner för yrkesmässigt och jag är så stolt över mina vänner som tacklat rädslan och tagit mod att flytta iväg och plugga el jobba. Nu låter det nästan som om jag är en liten harlort som aldrig kommer lyckas börja någon gång, men det var väl lite mer att syftet med det här inlägget att jag skulle peppa mig själv till att göra det och nu känns det som om jag faktiskt känner mig lite mer mogen. 
 
Alla pratar om Y O L O! You only live once och ska ta vara på sina dagar i ung ålder. Jag har en hel hög med drömmar jag vill uppfylla och helt ärligt ser jag nästan motgångarna till att inte kunna uppfylla de mer än möjligheterna att lyckas. Jag har haft det här inlägget skrivet rätt länge i mitt utkast på bloggen då jag själv tycker att jag låter så otroligt bitter och negativ i detta inlägg. Vilket är fruktansvärt då jag verkligen inte vill framstå som en sådan person på min egen blogg och därför har jag aldrig postat det. Kanske gör jag det snart då jag verkligen känner att det kanske hade kunnat ge mig en spark i baken när ingen annan kan göra det och för att framstå som den positiva och glada tjej jag egentligen är och visa att jag faktiskt jobbar på en av mina drömmar och det är att börja plugga med den mentala biten iaf, för jag vet att jag kommer göra det men jag vet inte riktigt vad el var än! 
 
Och att jag fick jobb månaden ut idag, känns grymt bra! 
 
 
 

KOMMENTARER


ellis

ibland måste man bara kasta sig ut och märka att det går bra :) men det kommer när du är redo . det är ganska härligt att få den tiden man behöver att bestämma sig också. :)

Svar: Jo man måste helt enkelt kasta sig in i saker ibland, gör det titt som tätt nu för tiden. Man växer då och jag vet att snart är jag mer än redo att göra en hel det. :)
josefin

2013-01-15 // 15:38:33

Hej! Allt bra?
Lust att göra ett bloglovinbyte? kram

2013-01-21 // 19:39:30
Namn:
V.I.P?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: