Jag är en person som har oerhört lätt att bli nostalgisk och slungas lätt tillbaka till gamla tider och minnen av bilder, platser från förr el av att träffa människor från då. Vilket då skedde väldigt mycket i veckan då jag hade ett vick på min gamla grundskola. 

Inte trodde jag att jag skulle gå runt i södra korridoren på Tallbackaskolan som vikarierande fröken när jag satt vid skolbänken i årskurs 4. Nu blev det så och vem kunde tro det, då jag säkert drömde om att bli vetrinär el något liknande i den åldern. Kanske att jag till och med drömde något så orealistiskt i mina skor om att bli fotbollsproffs. Jag tycker det är roligt faktiskt! Och jag blir så nostalgisk när jag går innanför dörren till skolan trots att jag haft en hel del vikariat där tidigare. jag kan förstå hur flickan som tycker matte diagnosen är jätte svår och nästan vill gråta för att hon inte tror hon kan känner eller hur barnen väljer att peta i maten för att den ser mindre god ut. Jag har ju liksom varit där och tänkt precis likadant.

Hade iaf en jätte fin vecka och fick många fina flashbacks från när jag själv var liten under dagarna med fyrorna.
Vi var och vandrade på dundret en dag i strålande sol vilket var väldigt roligt! Jag farcineras hur barn verkligen är så ärliga och säger saker utan att tänka till innan. En flicka tyckte att jag hade otroligt läskiga ögon, men att resten av mig gjorde så att jag såg snäll ut ändå. Hon tänkte inte på om det skulle låta dumt eller elakt hon sa bara vad hon tänkte vilket gav mig ett gott skratt. Sedan är de så otroligt frågvisa så man behöver inte titta på klockan och tycka att arbetsdagen är lång en enda gång. Under varndringen på dundret gick de igenom frågor från allt från filmer till när jag var född eller om jag hade någon kille. Haha de är för roliga de små!